Forsskålsymposiet 2014

Offentlighetsprincipens betydelse för demokratin, rättsstaten och medborgarnas förtroende

Offentlighetsprincipen har en historisk och mycket stark ställning i svensk rätt och i det svenska politiska systemet, vilket bland annat är ett resultat av dess grundlagsskydd. Offentlighetsprincipen är dock aldrig starkare än den effekt den ges i konkreta ärenden.

Idag är offentlighetsprincipens ställning utmanad på många olika sätt. Internationaliseringen och europeiseringen av det svenska rättsystemet innebär utmaningar för den svenska offentlighetsprincipen. Gränsöverskridande samarbete kräver harmonisering av regelverket och inte sällan sker detta utifrån den minsta gemensamma nämnaren vilket i vårt fall kan innebära ett svagare skydd för offentlighetsprincipen. Likaså kan privatisering av offentlig verksamhet samt nya sätt att styra offentlig verksamhet innebära att offentlighetsprincipen urholkas.

Till detta ska läggas enskilda tjänstemäns rädsla att göra fel samt en känsla av lojalitet till den egna verksamheten samt andra myndigheter som man har ett nära samarbete med. En sammantagen analys ger vid handen att den svenska offentlighetsprincipen är utmanad såväl in- som utifrån.

Vad innebär detta för den svenska offentlighetsprincipens ställning och tillämpning? Vilka värden är det som står på spel? Hur påverkas du som enskild medborgare om offentlighetsprincipen inte respekteras? Dessa frågor utgjorde startpunkten för 2014 års Forsskålsymposium.

Se inspelningen av Forsskålsymposiet 2014

2014 års Forsskålföreläsare

Inger Österdahl, professor i folkrätt vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Hennes forskning handlar om folkrätt, EU-rätt, mänskliga rättigheter, nationell konstitutionell rätt, yttrandefrihet och Internet.  Hon har tilldelats en programprofessur för att under åren 2013–2016 särskilt studera offentlighetsprincipen. Hon har bl. a. redigerat boken Folkrätten i svensk rätt (2012) tillsammans med Rebecca Stern.

2014 års Forsskålföreläsning

Offentlighetsprincipen och det internationella samarbetet

När Sverige gick med i EU 1995 deklarerade Sverige att offentlighetsprincipen utgör en del av Sveriges konstitutionella, politiska och kulturella arv. EU:s dåvarande medlemmar deklarerade för sin del som svar att de tog för givet att Sverige till fullo skulle följa EU-rätten med avseende på öppenhet och tillgången till dokument. Den svenska utrikessekretessen försvagades i syfte att främja den svenska allmänhetens insyn, genom offentlighetsprincipen, i EU:s lagstiftningsverksamhet.

Sverige har fortsatt att verka i offentlighetsprincipens intresse när EU-lagstiftning som potentiellt innehåller sekretessregler förhandlas fram. Sverige har även verkat i denna anda när globala internationella avtal som innehåller sekretessklausuler har förhandlats fram. Ansträngningarna för ökad öppenhet har emellertid visat sig svårare än väntat och år 2014 anpassades den svenska offentlighets- och sekretesslagen till det faktum att de flesta andra länder, i EU såväl som utanför, har en helt annan öppenhetstradition än Sverige. På längre sikt ska ansträngningarna att främja offentlighetsprincipens intressen fortgå. Även på området för skydd för persondata finns latenta konfliktpunkter mellan EU-rätten och den svenska personuppgiftslagen i kombination med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Från svensk sida anses den svenska grundlagsregleringen gå före EU-rätten, medan det traditionella förhållningssättet till EU-rätten även från svensk sida är att EU-rätten  är överordnad nationell rätt. Konfliktpunkterna mellan EU-rätten och svensk rätt på området för skydd för persondata riskerar att bli ännu tydligare när EU:s persondatadirektiv förhandlas om till en persondataförordning. Nya kommersiella databaser såsom exempelvis Lex Base har också satt förhållandet mellan EU-rätten och den svenska rätten på nya prov.

Det finns dock tecken på att Sverige framgångsrikt lyckats hävda offentlighetsprincipens intressen i förhandlingarna om den nya persondataförordningen och att tack vare detta den svenska modellen med stark öppenhet och svagare integritetsskydd kan förbli intakt.

2014 års Forsskålpanel

Paneldebatt under ledning av professor Olof Peterson på temat 'Hur kan vi skydda och förstärka offentlighetsprincipen?' om de olika utmaningar offentlighetsprincipen står inför inom ramen för det moderna samhället. Paneldeltagare:

Shirin Ahlbäck Öberg, universitetslektor och docent vid statsvetenskapliga institutionen och Prodekanus för samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.  

Nils Funcke, journalist, författare, universitetsadjunkt, publicist och expert i yttrandefrihetsfrågor.

Hans-Gunnar Axberger, jurist, professor i medierätt, docent i straffrätt, tidigare justitieombudsman och pressombudsman.

Josef Pallas, docent och lektor vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

Sven Bergman, journalist och undersökande reporter vid SVT:s Uppdrag granskning och har tidigare jobbat som undersökande reporter vid Kalla fakta, TV4.

Niklas Skeri är journalist och nyhetsreporter med universitetsinriktning på Upsala Nya Tidning.

Moderator: Olof Peterson, tidigare professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och tidigare forskningsledare vid SNS.